Ja nu har mannen kommit hem och vi hade verkligen ett underbart dygn tillsammans,var ute och åt ,shoppade .(provade typ alla jeans som fanns på "carlings"...och hittade till slut varsitt par!) Låg i härlig hotellsäng och drack champagne -kan det bli bättre?
Men säg den lycka som varar....mannen blev sjuk på natten och nu ligger han på Infektionskliniken på Östra,riktigt dålig.
De misstänker någon form av virus som han burit med sig från Malaysia.
När sjukdom slår till blir man liten ,men man känner också all kärlek som man har till varandra...vad skulle man vara utan varandra?M* kämpar på mot frossan,bakterien,parasiten eller vad det nu kan vara,
och jag är bara trött.
Det tar på krafterna att alltid ta alla barnen själv och nu känner man sig kluven eftersom man vill vara på sjukhuset hela tiden men man behövs hemma också.(dåliga odds på den ekvationen)
Tack alla snälla goa vänner som bryr er om oss och undrar om ni kan hjälpa till med barnen eller annat,så skönt med de som förstår att man inte orkar allt ibland. (ni vet alla är inte sådana )Som tur är finns barnens morfar o mormor som alltid frågar vad de kan hjälpa till med vid sådana här tillfällen.(vi har ju varit där förut om man säger så...I sjukdomssvängen alltså)
Har man tre små oroliga barn så kan man ju behöva en del hjälp och avlastning när mannen behöver all hjälp han kan få.
Nu får vi se när han kommer hem och hur resterande del av vår Sverigevistelse blir,förhoppningsvis blir den jättebra!!
Go´natt säger en trött hustru som önskar vakna imorgon till en bättre dag!
